Förvirrade jag och mannen som aldrig ville gå hem.
Avlöste kollega, kände mig helt snurrig, snurrig på det sättet att man är säker på att man har glömt något.
Glömt låsa ytterdörren där hemma, släckte jag, är spisen på?
Ringde ett samtal inget av de ovanstående hade jag glömt.
Kände mig förvirrade hela passet, det kändes lite tomt där uppe i bollen.
Började fundera om jag hade fått alzheimers i förtid, och slår det till så här fort?
Sedan har vi mannen som hängde i biljetthallen i nästan 2h.
Snackade lite med honom, han filosoferade på om livet....
Alldeles för djup för min smak, men ytterst trevlig gubbe.
lördag 7 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar